onsdag 1 december 2010

Räddande änglar

Idag var det den sjunde dagen jag och Lovisa var hemma sjuka (Christian var bara på dag 5,5). Förkylningen har alltså slagit till, om inte hårt så i alla fall långdraget, hos familjen Hägglund. Lovisa, som ju var först ut, är nu hyfsat pigg, om man bortser från evigt rinnande snor, lite hosta och befarad hårdhet i mage.

Så här till dag sju som man är hemma och inte sett någon annan levande person förutom sina föräldrar, lekt med alla leksaker tusen gånger, läst alla böcker om och om igen och tittat på alla bilder och filmklipp som finns på telefonerna (L är en riktig fena på att navigera sig fram ska ni veta), då är det kanske inte så konstigt att man blir lite less. Och det var verkligen Lovisa när hon vaknade efter middagssovningen (hennes förkylda föräldrar kanske kände sig en aning lessa också). Vad gör modern då när lillan är otröstlig? Jo, hon ringer mostrarna!

En liten stund senare kom de, två stycken, till vår undsättning. Med sig hade de lite nya böcker och leksaker som vi kan sysselsätta oss med imorgon (som förhoppningsvis blir sista sjukdagen). Men det var så underbart att se Lovisas reaktion när de kom. Först kramade hon om dem med ett stort leende på läpparna. Sen började hon krypa runt och göra konster i rena förtjusningen över att ha fått så fint besök. I Felicias knä upptäckte Lovisa de nya böckerna, och Lollos springande på huk fick Lovisa att bubbla av skratt! Till och med föräldrarna (C+E) var uppfriskade av lite nytt sällskap.

Tänk vilka änglar som finns runt omkring en!

måndag 1 november 2010

Lära äta

tisdag 12 oktober 2010

Vardag hos familjen Hägglund

06:15 Vakna!
06:30 VAKNA!!
07:37 Trycka upp hissen.
07:42 Christian och Lovisa springer till tåget, Evelina sätter sig i bilen.
07:53 Lovisa möts upp av dagmamma Viktoria.
Sen är familjen splittrad.
16:05 Återförening för Lovisa och Evelina. Lovisa vill inte sitta i bilstolen.
16:23 Lovisa vill inte gå ur bilen
16:25 Lovisa vill inte åka hiss
16:30 Lek utanför huset
17:15 Lovisa vill inte gå in
17:16 Lovisa fintas in i hissen genom att titta på mammas telefon.
17:45 Christian kommer hem
18:17 Middag!
18:18 Lovisa vill inte sitta i sin stol
18:19 Lovisa har inget val än att sitta i sin stol
18:20 Lovisa sitter nöjt i sin stol och äter
20:05 Välling, tandborstning, saga och säng för Lovisa
20:30 Evelina vill sova
21:00 Kvällsfix och prat
21:45 Snälla släck lampan....

onsdag 22 september 2010

Politik nr 1

Har inte lagt upp något politiskt här förut, men nu är det ju överallt omkring oss. Läste en debattartikel på svt.se av Birger Schlaug som jag tycker gör en ganska bra analys och ger ett förslag som fick mig att le lite grann:

Om man nu ändå vill ha en stark regering – som kan strunta både i personvalda riksdagsledamöter som kan trilskas och oroliga småpartier som måste profilera sig – kan ta sig för så finns det ett sakpolitiskt naturligt sätt att bilda denna. Moderaterna och socialdemokraterna står varandra närmare än någonsin i allt fler frågor. De har samma vision om ett samhälle som präglas av mer arbete, ökande konsumtion och evig tillväxt. Och, egentligen, skulle inte Reinfeldt tycka det vore ganska behagligt att slippa tre små borgerliga partier som står inför en mandatperiod där de för att överleva måste synas och höras? Och, egentligen, skulle inte Sahlin vara ganska nöjd med att hänga av Ohly och slippa bekymra sig över vilka som blir språkrör efter Eriksson och Wetterstrand? Tunga fackförbund skulle dra en suck av lättnad om sossarna gjorde upp med moderaterna om kärnkraften. Och tunga sossar på väg uppåt i karriären skulle se det som en del av den socialdemokratiska förnyelsen att fullt ut få bejaka nya motorleder kring Stockholm och få glädjen att, som en ödmjuk kompromiss i kampen för Sveriges bästa i en svår parlamentarisk situation, lugna den urbana medelklassen genom att acceptera RUT och säga nej till fastighetsskatt.

Men utrikespoltiken då? Ja, vad sjutton, vem i de ledande skikten inom S och M bryr sig om utrikespolitik egentligen? Den kan väl Bildt få sköta bäst han vill på sin blogg.


Hela artikeln finns här: http://svtdebatt.se/2010/09/lars-ohly-beter-sig-som-ett-barn/

tisdag 31 augusti 2010

Som lovat

Lovade Alice och Felicia att lägga upp en bild på Lovisa (den med solglasögon). Några till får komma med på köpet (när man ändå håller på liksom).


måndag 23 augusti 2010

Nytt jobb

Eller bara jobb! Jag har just nu börjat mitt första "riktiga" jobb. Och det är väl inte riktigt riktigt eftersom det är vikariat och deltid. Men det känns alldeles perfekt. Det är som logoped på barnhabiliteringen i Sollentuna. Där ska jag hjälpa barn med olika handikapp med deras tal och språk mm. Jag har varit där två dagar nu och huvudet är ganska fullproppat. Det är inte bara att lära sig rutinerna på stället, utan också att sätta sig in i vad en logoped gör. Just nu känner jag mig som värsta faken (fejken) när kollegor tycker att jag ska komma med på besök med min unika kompetens. Jag kan INGENTING känns det som. Jag vet inte vad jag ska säga ALLS. Men det blir bättre. Idag har jag mest läst journaler och gått igenom testmaterial och tittat igenom gamla föreläsningsanteckningar för att väcka logopeden i mig. Jag kan känna att det börjar komma lite grann i alla fall. Fast det känns som att det var en evighet sen jag gick utbildningen. Jag skulle nog gissa att de andra kursarna kan känna lite likadant... eller?

Vad händer med Lovisa då? Jo, hon har börjat hos en dagmamma som är en gammal vän till familjen. Jag tror inte Viktoria kunde ana att hon skulle ha hand om min dotter när jag var åtta år och Viktoria var min ledare på "Nyckelpigorna" som vi hade i kyrkan. Inte jag heller för den delen. Just nu är det bara Lovisa som är dagbarn där, tillsammans med Viktorias egna Cessa som är 3 år. Det känns perfekt! Jag känner mig heltrygg. Det har inte varit utan vånda att lämna bort Lovisa. Förstår inte att folk går med på att lämna bort sina ettåringar till dagis som det görs. Ibland har man väl inget val, men oftast TROR man att man inte har något val. Men alla är vi olika, liksom våra situationer. Dessutom är BARNEN olika. (Nu kom visst alla funderingar inom det området upp till ytan). Kort sagt, är väldigt glad för att Lovisa kan vara på ett litet ställe där jag är säker på att hon blir sedd och trivs, annars hade det känts mycket svårare att vara ifrån henne. Saknar henne lite på dagarna, hon är ju så go!

Den här bilden har jag som bakgrundsbild på jobbdatorn:

fredag 20 augusti 2010

Världens bästa utsikt

En stor anledning till att vi bestämde oss för den här lägenheten var den fantastiska utsikten. På kvällarna har vi solnedgång över Rönningesjön att titta på från sovrumsfönstret. Ikväll var det extra fint ljus märkte jag när C stod i fönstret och pratade i telefon. Den här utsikten gillar jag verkligen: landskap, ljus och man.

fredag 30 juli 2010

Sov gott!


Det är en kramgo tjej vi har...

Bröllop

För några veckor sen åkte vi upp till Rättvik för att vara med när min kära vän Emelie (hon som jag våldgästade på Gotland) gifte sig med sin Henrik. Så fint det var! Kyrkan ligger perfekt vid vattnet, pittoreskt på alla sätt och vis. Brudparet var så vackert, speciellt bruden som såg ut som en prinsessa med krona och släp.

Det var också första natten utan Lovisa. Men hon hade det bra och låg och kramade på faster med man hela natten. På morgonen bjöds det på frukost på altanen på det Bed & Breakfast vi bodde på. Utsikten var underbar. Morgonpromenaden ner till Siljan där man såg hur solen glittrade i vattnet var verkligen en höjdpunkt, och för en stund ville jag bo i Dalarna resten av mitt liv!

torsdag 29 juli 2010

Läget?

Skulle egentligen ha skrivit det här inlägget igår, men precis när jag satte mig med datorn i knät hände det som brukar hända på ett eller annat sätt: Lovisa vaknar och vill till sin mamma. Då påmindes jag om varför det skrivs på bloggen så sällan.

Ville mest bara ge en kort uppdatering om vad som händer:

Vi har flyttat! En trea i Täby, med utsikt mot bondgård, sjö och skog, kändes idealiskt för vår situation just nu. Några hantverkare senare och vi känner oss otroligt nöjda. Jag njuter verkligen av att känna mig nöjd. Annars brukar jag lätt gå och gräma mig över små detaljer som inte blev riktigt bra, men jag har inte hittat något tillräckligt tokigt för att jag ska känna så. Härligt! Speciellt nöjd blev jag med köket (som jag satt med många timmar på Ikeas Home Planner) och den gröna soffan jag köpte på Blocket (passar perfekt!).

Lovisa har dragits med en ögoninfektion och har därför varit extra uppmärksamhetskrävande (fint ord för påfrestande). Men hon är världens goaste unge såklart! Hon tycker att det är fantastiskt kul att få bo närmare sina mostrar och få träffa dem oftare. De saknas när de nu är på semester.

Christian jobbar på utan semester, förutom lite i augusti. Imorgon har han i och för sig tagit ledigt. Han och storebrorn Joel har fått för sig att de ska cykla till Göteborg och se Carl-Einar Häckner på Liseberg. Två dagar beräknar de att det kommer att ta. Hem åker de med bil. Håll tummarna!

Det får räcka för nu. På återseende!

söndag 4 juli 2010

måndag 21 juni 2010

Ett år med Lovisa

I onsdags fyllde Lovisa ett år. Kvällen innan, dvs den femtonde, passerade vi platsen där det hela hände, Danderyds sjukhus. Det var just den femtonde som det mesta jobbet som behövdes för att få ut henne gjordes. Hon föddes 01:45 den sextonde juni. Det kändes speciellt att minnas förlossningen och det under som skedde där, och jag sa grattis till mig själv.

Nu till resultatet, världens goaste unge, Lovisa. De första månaderna hade Lovisa en rynka i pannan. Men den har försvunnit all världens väg. Hon har varit en så glad och go unge. Nu börjar viljan komma med stormsteg och då blir det lite fler sura miner än tidigare eftersom man inte alltid kan få som hon vill. Hon är lite för modig för sitt eget bästa och vill gärna gå snabbt upp och ner för trappor. Krypa är inget alternativ, man ska ju gå på fötterna.

För att fira den här fina tjejen hade vi släkten på kalas. Här kommer lite bilder från det:


Gotland

När jag fick veta att min kära vän Emelie skulle vara hemmafru på Gotland en månad var jag fräck nog att bjuda in mig och Lovisa några dagar. Jag har i 25 år lyckats hålla mig på fastlandet, så nu var det på tiden att besöka Ön! Och vilken vacker ö sen då!


Det var några hårda dagar för Lovisa, bokstavligt talat. Det var till exempel inte så lyckat att Lovisa ville knata runt själv bland hårda stenar. Här hade det varit bra med en sån där väska som man har barnet i på ryggen. Det får fixas till nästa resa. Men det som såg värst ut var egentligen ganska simpelt, hon halkade på en grusig parkering och fick skrapsår i halva ansiktet (väldigt ytliga). Flickan mår bra och har inga bestående men.

Vi såg raukar på Fårö, några kyrkor, forngrav och borg, och självklart var vi runt i Visby. Tyvärr hade solen åkt någon annan stans. Jag hoppas vi kan mötas upp på Gotland någon annan gång.


måndag 7 juni 2010

Att tänka efter före

Fick ett mail från min käre far som jag tyckte var väldigt fint. Så här stod det:

If I Had My Child to Raise Over Again...

If I had my child to raise over again,
I'd build self-esteem first and the house later.
I'd finger paint more and point finger less.
I would do less correcting and more connecting.
I'd take my eyes off my watch and watch with my eyes.
I would care to know less and know more to care.
I'd take more hikes and fly more kites.
I'd stop playing serious and seriously play.
I would run through more fields and gaze at more stars.
I'd do more hugging and less tugging.
I'd see the oak tree in the acorn more often.
I'd be firm less often and affirm much more.
I'd model less about the love of power
And more about the power of love.

Jag hoppas att jag kan ha med mig det här under åren som kommer så att det blir saker jag har gjort och inte saker jag borde ha gjort.

söndag 6 juni 2010

Nationaldag

Tiden går fort när man har roligt. Och eftersom jag inte är en sån där varje dag-bloggare blir det lätt glapp mellan inläggen. Lovisa är så aktiv hela tiden och upptäcker världen för fullt. Några höjdpunkter i hennes liv (och mitt) på senaste inkluderar:
  • När jag sjunger "Imse vimse spindel" kan man ana att hon gör rörelser till. Hon nyper ihop fingrarna, viftar med händerna och sträcker upp armarna.
  • Vi bodde med alla mostrarna i en vecka.
  • Mostrarna sjöng "Klappa händerna när du är riktigt glad" så mycket att Lovisa förstått att hon ska klappa händerna.
  • Lovisa har fått smaka chips, choklad, tårta, grädde och kladdkaka. Hon är så intresserad av vad alla andra äter att man inte kan neka henne när hon är den enda som inte har nåt (ibland går det att avleda med välling eller liknande).
  • Lovisa kan nu klättra upp i vår snurrfåtölj helt själv. Ner går också ganska bra.
  • Björn kom från USA för att springa i omklädningsrummen på H&M med Lovisa. Kul!
  • Antalet gosedjur ökar. Alla får kramar av Lovisa.
Här kommer ytterligare höjdpunkter i bildformat:





fredag 21 maj 2010

Lovisa - African Style

Lovisa och jag var och hälsade på våra grannar idag. Vår granne, som kommer från Zimbabwe, har burit sina barn på ryggen när de var små. Idag visade hon Lovisa hur det ska göras.

torsdag 20 maj 2010

Kul med moster Sofie!

Jag hade en ambition att åka in till stan och shoppa, omöjligt, som vanligt. Istället mötte vi upp Sofie vid St:a Clara kyrka. Där fick Lovisa gå runt som hon ville. Där fanns också en duva som hon knatade efter en lång stund. Det var så fascinerande att se henne upptäcka en fågel som flög runt, för första gången egentligen. Barn ger en verkligen nyöppnade ögon. Sen gick vi vidare till institutet och då fick Lovisa rida på Sofies axlar. Ni ser på bilden vad hon tyckte om det!

måndag 17 maj 2010

När allting bara stämmer

Solen går ner, fåglarna kvittrar, gräset är grönt, vinden fläktar skönt, flickan ler - och mamma har kameran framme!

lördag 15 maj 2010

Min soldat

Det här hundrade inlägget vill jag tillägna min käre bror. Idag åkte jag in till slottet för att se hans första högvakt. Han gör lumpen vid Livgardet och den beridna högvakten. Den här gången var det utan hästar. Vid tolv kom de fram med musikkår osv. Klockan två skulle han stå sitt första pass vid den västra porten på yttre borggården. Då kollade vi igen på lite närmare håll. Då såg han så här stilig ut:

Efter det här passet vilar han fyra timmar, sen står han vakt igen 20-22, 02-04 och 08-10. Det var häftigt att se att det inte bara var vi i familjen som fotade honom. Alla turister var också framme med kamerorna i högsta hugg. Mamma kunde stolt berätta för en familj där att vakten var hennes SON! Det var inte bara mamma som var stolt över honom, det var vi alla!


fredag 14 maj 2010

Skön variant

Den här versionen gillar jag bättre än orginalet!

torsdag 6 maj 2010

Min solstråle

Tycker den här bilden är så skön. Den fångar Lovisa som hon är just nu. Mycket som ska upptäckas och hållas i, samtidigt som det är full fart. I förmiddags satt jag och kollade hur hon knatade omkring från den ena änden av rummet till den andra. Ibland går det lite för fort och då ramlar hon. Men hon är snabbt uppe på fötterna igen. Detta varieras med att man ska bära henne och hon vill sitta i knät. Nu på kvällen var jag bara jättetrött och ville egentligen inte ta upp henne, men hon sträckte upp armarna så långt och log världens underbaraste leende som sa "Visst blir det mysigt om jag får vara hos dig mamma, visst?". Då kunde jag ju inte motstå, lyfte upp henne och fick själv ett stort leende på läpparna. Hon gör ofta så att jag blir helt varm i hjärtat och ibland får jag till och med fjärilar i magen för att hon är en sån ljuvlig unge! (Det finns stunder som jag inte känner så också, men de är betydligt färre.)

onsdag 5 maj 2010

Att överleva en flygkrasch och vara mamma

För er som inte sett Stephanie Nielsens blogg, NieNie Dialogues, kolla in den!

Här berättar hon lite om det som hänt henne och vad hon tycker är viktigt:

måndag 19 april 2010

Aprilbilder


Första besöket på Skansen
Promenad med moster Sofie

Tussilago

Det är inte alltid så lätt att gå på ojämnt underlag.

Stor flicka, med både ryggsäck och mobil.
Tiden går alldeles för fort!

Vilken underbar månad april är!

lördag 17 april 2010

Tillfredsställelse

Lovisa grät inte när jag la ner henne i hennes säng för att hon skulle sova. Hon gnäller lite nu, men det går framåt!

torsdag 8 april 2010

Klipp

Med dagens erfarenhet i bakfickan måste jag säga: Gå till tandläkaren!

Jag fick en standby-tid på Sabbatsberg, det innebär att undersökningskostnaden bara blev 300 kronor. Lyckligtvis hade tandläkaren, som för övrigt såg ut som tandläkarvarianten av Patrick Dempsey, ni vet tjockt brunt hår, lite skäggstubb, amerikan faktiskt och hette Dr Washburn, hur Hollywood låter inte det... Han, i alla fall hade också tid att ta bort tandsten i munnen, vilket innebär att jag slipper gå till tandhygienisten vid ett annat tillfälle. Det kostade 370 kr. Motsvarande hygienist besök hade kostat 650+. Sen är det ju så fiffigt att det finns ett tandvårdsbidrag på 300 kr/år för alla mellan 20 och 29 år, över det och under 75 är det 150 kr/år. Varje bidrag är sedan giltigt i två år. Det innebar att jag hade 600 kr i bidrag att använda mig av.

Alltså: Jag betalade 70 kronor för en tandläkarundersökning och borttagning av tandsten! Normalt sett, utan bidrag och standbytid, hade det kostat 1010 kronor! Hade jag behövt gå separat till tandhygienisten hade det hamnat på 1200 åtminstone, plus extra resa. Det kändes verkligen som att jag fick valuta för pengarna.

Standby-tider finns på Folktandvårdens hemsida. Oavsett om det funkar så där sista minuten eller ej, se till att använda er av bidraget! Det är det värt!

tisdag 6 april 2010

Liv

I slutet av förra veckan var jag ute med Lovisa i solskenet. Vi gick upp på en liten höjd, och eftersom Lovisa sov gav jag mig ut på ett litet äventyr (5 m från trottoaren ungefär...). När jag tittade ner på marken såg jag små gröna skott. När jag tittade närmre så märkte jag att de kom från såna där "näsor" som ramlar ner från lönnar (tror jag att det var). Jag har hört att de är frön, men aldrig sett när de precis slagit rot. Det var en fantastisk upplevelse faktiskt att få se naturen växa och gro. Jag kände livets kraft.

måndag 5 april 2010

Facit

Pernilla var nära. Här kommer de rätta svaren:

1. Vilken stor kompositör hetter Georg Friedrich i förnamn?
svar: Händel

2. Vad kallas ett simhopp där kroppen bara är böjd i höftleden?
svar: pik

3. Vilka två sydamerikanska länder saknar havskust?
svar: Bolivia och Paraguay

4. Vilken stad brukar kallas 'Roms dotter'?
svar: Florens

5. Hur långt räknades i visan i barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter?
svar: Tjugo

6. Vems fyra guldmedaljer ifrågasatte Hitlers teori om den vita rasens överlägsenhet under OS 1936?
svar: Jesse Owens

7. Vem gjorde Odjurets svenska röst i Skönheten och Odjuret?
svar: Tommy Körberg

8. Inom vilken sport finns varianterna carambole och dansk kägel?
svar: Biljard

Det var på den sista frågan jag gick bet, chansade på hästpolo!
Länge leve onödigt vetande! Här kommer en annan go Fem Myror-låt:

söndag 4 april 2010

Glad Påsk

Från PÅSKÄGG till påskkyckling, på bara ett år:

torsdag 1 april 2010

TP

Spelade Trivial Pursuit med Christian och svåger Emil idag. Frågorna var minst 15 år gamla och varannan underhållningsfråga handlade om Sid Vicious (hittade i alla fall tre). Vann gjorde jag inte, men en gång klarade jag sju frågor i rad. Tänkte att jag skulle skriva ner frågorna, inklusive den jag inte klarade så får vi se om min överman finns där ute:

1. Vilken stor kompositör hetter Georg Friedrich i förnamn?
2. Vad kallas ett simhopp där kroppen bara är böjd i höftleden?
3. Vilka två sydamerikanska länder saknar havskust?
4. Vilken stad brukar kallas 'Roms dotter'?
5. Hur långt räknades i visan i barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter?
6. Vems fyra guldmedaljer ifrågasatte Hitlers teori om den vita rasens överlägsenhet under OS 1936?
7. Vem gjorde Odjurets svenska röst i Skönheten och Odjuret?
8. Inom vilken sport finns varianterna carambole och dansk kägel?

Hur gick det för er? Tjuvkolla inte upp svaren, jag publicerar dem senare!

onsdag 31 mars 2010

Stor & Liten

Ni anar kanske vem det är som har kommandot...

måndag 29 mars 2010

Bloggtystnad/Läsning

Känner att jag är lite av en sporadisk bloggare. Ibland känner jag för att skriva flera inlägg på en dag för att sedan inte skriva någonting på flera veckor. På senaste tiden har det haft en tydlig orsak. Jag har läst! Ända sedan jag var liten har jag älskat böcker. Men sen jag började högskolan har jag inte läst så mycket. Det blev liksom inte avkoppling längre eftersom man satt och läste så mycket under skoltid. Men nu har jag, på ganska kort tid läst två böcker.

Den första var den tredje boken i Twilight-serien. Jag hade redan sett filmerna, så jag kände inte för att ödsla tid på att läsa dem också. Vilken tonårs-flashback det var! Jag kan väl inte tycka att det var den bästa litteratur jag läst, men den är fängslande och tar upp mycket av den passion man kan känna som tonåring. I slutet av boken kunde jag bara känna: Vilken tur att mina tonår är över!

Den andra boken var klassikern Jane Eyre. Den fängslades jag av lika mycket, och läste närhelst jag kunde. En mycket bra bok. Som Jane Austens böcker fast med mera bett i. När jag läste klart den imorse började jag surfa runt på You Tube och hittade en massa klipp från olika filmatiseringar av boken. Jag har tidigare sett versionen de gjorde 2006 och gillade den. I de flesta andra versioner tyckte jag att kärleksparet var för omaka. Kanske är lite romantiserat på det sättet i 2006 års version eftersom Mr Rochester är hyfsat attraktiv fast han enligt boken inte var särskilt vacker. Men jag tänker att han ju blev vacker i Janes ögon och det är det som förmedlas i filmen... kanske!? För den som är insatt kommer här frieriet, som inte bara är en kärleksförklaring utan också en jämlikhetsförklaring:

tisdag 16 mars 2010

9 månader

I nio månader har vi fått ha denna vackra flicka hos oss. Nio månader är en milstolpe i och med att hon nu har varit utanför magen lika länge som hon var inuti. Mycket har hänt under den tiden.

I början låg hon så stilla och sov för det mesta. Nu har hon till och med lärt sig gå. Att hon skulle bli en sån där tidig knatare hade jag inte trott. Rekordet slogs nog idag när hon gick kanske 8 meter hos sin mormor och morfar, inkl två mattkanter. Hon upptäcker verkligen världen. I bilen idag gav jag henne en vante som egentligen inte är någon vidare kul leksak. Men det var som att hon tänkte "Aha! Intressant... en sån sak har jag aldrig sett förut, den vill jag utforska".

Språket utvecklas också, och igår tyckte jag att det lät som att hon försökte säga vatten. Det var när jag höll fram hennes mugg och sa "vatten", då ändrades hennes "dadadada" till ett "dade". Vokalerna var på plats i alla fall.

Hon skrattar när man busar med henne, när hon ser sig själv i spegeln eller på bild eller när man dansar runt. Fast roligast är Alice och Felicia. Jag försöker göra samma saker, men det blir aldrig lika kul.

Hennes handviftningar har jag börjat kunna tolka som vinkningar också. Är hon på gott humör kan man till och med få dubbel-vinkningen!

Det känns verkligen fantastiskt att få ha henne, och jag skulle inte byta henne mot något i världen! Är så glad att jag tagit chansen att skaffa barn. Till andra som har den möjligheten vill jag varmt rekommendera det.

fredag 12 mars 2010

Så som i himmelen

Lovisa har upptäckt en ny värld. Den döljer sig bakom en stor grå port i bortre delen av köket. Att vara i den världen är någonting alldeles speciellt. Den är full av färger och ljus och ifrån den kommer en svalkande vind. Det finns dock ett hinder för Lovisa. Hon är beroende av att någon öppnar porten, och det är svårt att veta när det inträffar. Så fort Lovisa hör porten öppnas skyndar hon sig dit på sina fyra. Men alltför ofta hinner portöppnaren stänga den igen, och kvar sitter då Lovisa med sänkta förhoppningar och ser vädjande upp. Vissa välsignade stunder förbarmar sig portöppnaren. De stunderna innebär ren lycka för en liten flicka som bara längtar efter att upptäcka världen.

måndag 8 mars 2010

Skön söndag

Så här skönt hade vi det igår. Lovisa har snorat och hostat några dagar nu och sov långa stunder, bland annat i pappas knä. Det är så fridfullt att se på henne när hon sover.
Observera nyvakna Lovisas utsträckta arm som håller på att vinka till pappa med kameran. Gosfia!

söndag 7 mars 2010

Allmänbildning

Läste precis ett tal som en av kyrkans ledare (Dallin H Oaks) höll på Harvard Law School nyligen. Där tar han upp de grundprinciper som är speciella för Jesu Kristi kyrka. Så både för den väl bevandrad i den här kyrkan och för den som inte är det, men skulle vilja vara bättre påläst, kolla HÄR.

onsdag 3 mars 2010

Kontrollbehov

Jag har på senaste känt ett behov av att ta mer kontroll över mitt liv. Det behöver inte vara att jag gör så mycket mer, utan bara att jag tar ett aktivt beslut om vad jag spenderar min tid med. Så imorse gick jag upp vid sju (i och för sig hade Lovisa vaknat då, så jag hade inte så mycket val, men jag hade kunnat ligga kvar och låta Christian ta hand om henne innan jobbet). Jag åt frukost, klädde på mig, läste lite i Mormons bok och Historien om Sverige, ammade och vilade medan Lovisa tog en liten tupplur, och klockan var bara nio, lite drygt. Solen sken där ute, så det var ju bara att fortsätta på redan inslagen bana och klä på sig och gå ut. Det var verkligen härligt. Som om inte det var nog skottade jag en del med Lovisa som publik i vagnen.

Jag vet inte om det är bra eller dåligt med mitt behov av kontroll. I vissa fall är det lite jobbigt. Men jag tror att det är någonting bra i det här fallet. Jag förstår att det kanske inte alltid går att vara så på tårna som den här morgonen (åtminstone inte så länge man har barn), men det är något att sträva efter.

För övrigt känner jag att jag har fått lite mer lungn och ro inför det här att vara ensam hemma med barn. Förutom de emotionella grunderna till det, där jag helt enkelt bara känner ett större inre lugn, tror jag att det finns två stora anledningar till det.

1.2.
(Fast i omvänd ordning)

söndag 28 februari 2010

Nya kvällsrutiner

Motiverad av en tjejmiddag beslöt jag mig för att försöka trappa ner på kvällsamningen för att kunna lämna Lovisa hemma med Christian utan att oroa mig alltför mycket. Det har faktiskt gått rätt bra. Vi har ju fått vänta på att hon ska stupa på kvällen, men det har inte varit så farligt. Förut har jag fått intrycket att det inte är bra att amma till sömns, av just den anledningen att man blir så oumbärlig. Jag har dock inte känt mig tillräckligt motiverad för att göra något åt det. Jag har heller inte haft något behov. Men nu har det passat oss, och det är den enda anledningen som betyder något. Är lite trött på allt som man borde eller inte borde göra. Det är så individuellt för både mor och barn. Hursomhelst resulterade nedtrappningen i följande söta scen här om kvällen:


Sicken farbror!

När det är kallt behöver man en mössa


torsdag 18 februari 2010

8 månader och 2 dagar

En liten uppdatering om Lovisas framfart i livet:

Längd: 71 cm
Vikt: 9400 g
Vill alltid: stå och gå
Vill väldigt gärna: klättra i trappan
Favoritmat: Fruktpureér. Jag tror på det där med efterrättsmage. Det finns alltid plats för mer gott.
Skrattar åt: Alice & Felicia

måndag 15 februari 2010

Malaki 3:10

En av våra grannar jobbar hos en grönsaksgrossist. Här om dagen kom han med två fulla påsar med allt det här. Sen kom det fram att det var min namnsdag varpå han, som är från Grekland, berättar att man i Grekland firar namnsdagar som vi firar födelsedagar, och att födelsedagar inte är så speciella där. Så det blev ju en passande namnsdags present. Hans sambo är hur snäll och gullig som helst och vill att Lovisa ska komma dit och leka. Vilka goda grannar!