Så här till dag sju som man är hemma och inte sett någon annan levande person förutom sina föräldrar, lekt med alla leksaker tusen gånger, läst alla böcker om och om igen och tittat på alla bilder och filmklipp som finns på telefonerna (L är en riktig fena på att navigera sig fram ska ni veta), då är det kanske inte så konstigt att man blir lite less. Och det var verkligen Lovisa när hon vaknade efter middagssovningen (hennes förkylda föräldrar kanske kände sig en aning lessa också). Vad gör modern då när lillan är otröstlig? Jo, hon ringer mostrarna!
En liten stund senare kom de, två stycken, till vår undsättning. Med sig hade de lite nya böcker och leksaker som vi kan sysselsätta oss med imorgon (som förhoppningsvis blir sista sjukdagen). Men det var så underbart att se Lovisas reaktion när de kom. Först kramade hon om dem med ett stort leende på läpparna. Sen började hon krypa runt och göra konster i rena förtjusningen över att ha fått så fint besök. I Felicias knä upptäckte Lovisa de nya böckerna, och Lollos springande på huk fick Lovisa att bubbla av skratt! Till och med föräldrarna (C+E) var uppfriskade av lite nytt sällskap.
Tänk vilka änglar som finns runt omkring en!
