Till alla tjejer

Ok, här kommer ett klipp till. Tycker att hon talar så bra om flickorna inom oss:

För den med 1 h 16 min på händerna... eller som vill ha det

Inspirerande tal om att hantera sin tid:

Produktivitet?

På tal om det jag skrev här om att använda tiden rätt så tänker jag att det alltid borde handla om att använda tiden bäst, och inte så effektivt som möjligt. Att vara effektiv är inte alltid bäst. Ibland är det bästa sättet att använda sin tid bara att sitta ner och göra "ingenting". Jag tror att många glömmer det. Det gör jag.

Kökskatastrof

Det var nära ögat idag. Tack vare att Lovisa sov en ordentlig stund på förmiddagen fick jag en hel del gjort som jag inte räknat med. Sen fortsatte det av bara farten tills jag insåg att min situation var ytterst sårbar för en möjlig kökskatastrof. I den stunden har jag köttfärsås till lasagne i en stekpanna, ostsås i en kastrull (båda i vilka jag måste röra om) semmelbullar i ugnen (som bara ska vara inne lite till, så jag sätter inte på timern... som gjort för att glömmas) plus en redan färdig plåt som behövde in under bakduk, samt en halvnöjd flicka som bara på nåder sitter i sin barnstol och slänger leksaker på golvet. Jag tog mig vatten över huvudet helt enkelt. Det bara blev så. Men lyckligtvis höll Lovisa sig glad och jag huvudet kallt och lyckades få till en lasagne med en bara lite bränd kastrull, gyllene semlor och en inte helt ledsen flicka. Härligt att få en sån dag! Nu orkar jag inte plocka undan en enda sak till i köket.

Ugnen på

Lovisa är förkyld igen, då blir det till att baka så att jag känner mig lite produktiv. Gillar inte riktigt att jag känner att jag behöver vara produktiv. Som att det inte räcker att vårda en liten snorig unge i stort behov av kärlek (och näsdukar). Men jag lockas av tanken att kombinera det med att baka semlor för första gången helt själv. Vi får se vad det blir för resultat.

Livet från den ljusa sidan

Idag damp det första (av många) brevet med återbetalningskrav från CSN ner i brevboxen. Förstår att det är dags att betala tillbaka, men det är väl inget man rankar som dagens höjdpunkt och glädjeämne när man inser att de vill ha 10 lakan under det kommande året. Kuvertet som brevet låg i var, förutom det vanliga roliga pappret, försedd med extra prassligt "fönster" där adressen kikat ut. Det har Lovisa roat sig med nu ett tag. Tänk att CSN-brevet kunde glädja någon i familjen i alla fall.

(Och jag är väldigt tacksam för det otroligt förmånliga systemet vi har här. Billig och bra utbildning för studenterna och ett ganska snällt lån. Tack för det!)

Tillökning

Familjen Hägglund har fått tillökning - i form av en knivman. Det ska verkligen till något makabert för Christian att sätta sin prägel på sin "egen" blogg. Noteras bör att inspiration har inhämtats från ett stycke storebror.

Efter några intensiva besök i fader Rolfs verkstad har mästerverket skapats ur fint bokträ. Designen känner ni kanske igen från nödutgångsskyltarna, men antagligen har era tankar stannat där.

Vad som är nytt i Christians liv är, förutom att han börjat tala om sig själv i tredje person, att han nu är KLAR med skolan på riktigt, och söker som ex-student inte bara arbete, utan även svar på frågan vad han ska göra när han blir stor. Vad han ständigt återkommer till är att den inspiration och vägledning som behövs kanske kommer först när han satt igång med något. Som bekant är det svårt att styra en stillastående bil...

På grund av helgens härliga begivenheter känner Christian sig i övrigt föranledd att säga något om just dessa begivenheter. Stockholms södra stav bjöd på ledarskapsmöte, och det var mycket inspirerande. Det hela rundades av med en rostbifftunnbrödsrulle med extra bea på Vegabaren, avnjuten i goda vänners lag. Stilfullt!